Emigrationen

Under åren 1867-1915 emigrerade nästan 1000 personer ifrån Vilhelmina. De flesta sökte sig till USA och Kanada. Färdvägen gick ofta över Norge med båt till England och sedan vidare över Atlanten. År av missväxt och brist på arbete väckte tankarna på att söka sig till Amerika.

För att inte oroa släktingar och familjemedlemmar där hemma i Sverige förskönade man gärna livet på andra sidan Atlanten. Breven som sändes hem berättade ofta om goda möjligheter att finna arbete och om jord som gick lätt att bruka. Men det finns även brev som vittnar om missmod och hemlängtan. I september 1930 skriver Konrad från Grand Forks i North Dakota:

Sent omsider får jag säga att återresan gick bra utan vidare små obehagligheter, Vi hade en del storm och dimma och blef dito litet sjösjuka, men värre var jag tog en stygg förkylning så fort jag kom över. Och så varmt så varmt. Jag stannade i Duluth i nära 3 veckor innan jag vågade mig hitut, och det har varit så hett hela tiden jag har arbetat endast 3 dagar och ingenstans dig job är att få. Ach! om jag bara varit vis och stanna i Sverge ett års tid.

På andra sidan Atlanten

När den stora amerikafebern drabbade Västerbotten under 1880-talet hade i regel de riskfyllda seglatserna över Atlanten konkurrererats ut av de snabbare och säkrare resorna med ångfartyg. Kring sekelskiftet 1900 tog en resa från Liverpool till Quebec i Kanada ca fyra veckor.

De utvandrare som lämnade socknen under slutet av 1800-talet lockades av Lincoln-regimens utfästelser om gratis åkerjord i USA och många hamnade i Minnesota. I början av 1900-talet var den fria jordens tid förbi i Staterna och de flesta sökte sig därför istället till Kanada som nu lockade med fri mark. Många Vilhelminabor begav sig till Hay Lakes i Alberta vars miljö påminde dem om hemtrakterna. Där bildade man 1908 en egen församling som fick namnet Wilhelmina.

Wilhelmina Lutheran Church

Högt uppe på en kulle inte långt ifrån närmaste vatten byggde församlingen upp Wilhemina Lutheran Church. Kyrkans exteriör har många likheter med sin föregångare i Vilhelmina i Sverige.

Det var dock inte bara fri jord som lockade emigranterna till Amerika. Det fanns en stor efterfrågan på svenska flickor som hembiträden i städerna medan unga män kunde få anställning vid järnvägen, inom industrin eller som skogsarbetare.

Vill du veta mer?

Mer information om emigrationen finns i tidskriften Västerbotten nr 1/87.
Boken “Each step left its mark”, med berättelser om familjer som invandrat till Hay Lakes-området, finns att läsa på biblioteket och museet.
I länsmuseets fotodatabas finns foton på utvandrare.
Wilhelmina Lutheran Church, Hay Lakes, Alberta, Canada
Titta på Amerikabreven i museet